Alkuun | Homepage | Framsida | Frontseite

Hemsida | Artikkel om finnarnas emigrantutopier | Utställning om finnarnas emigrantutopier | Links on Utopian Emigration

 

Finska utopisamhällen

TEUVO PELTONIEMI

Aleksis Kivis roman "Sju bröder" är ett utmärkt exempel på människans behov av utopier. I opposition mot sina livsvillkor och samhället ville bröderna skapa sig ett eget minityärssamhälle - sitt Impivaara - djupt i ödemarken. I sju bröders efterföljd har många finländare sökt sin tillflykt till exotiska länder där de som nybyggare har skapat sig en ny tillvaro. De har med stor möda lärt sig tala och läsa språket i sitt nya hemland, kämpat med inbördes konflikter och försökt klara sig på egen hand utan kontakt med det omgivande samhället.

Finnarnas utopier har i själva verket fler beröringspunkter med världshistoriens berömda utopier än man vanligtvis är medveten om. Aven om finska utopisamhällen - eventuellt med undantag för Sointula i Kanada - inte nämns i samband med Thomas Mores Utopia eller med Fourier, Owen, Cabot eller Oneida har även finnarnas utopisamhällen en ärofull historia ända sedan 1700-talet. Sointula i Kanada och Colonia Finlandesa i Argentina år de bäst kända finska utopisamhällena. Men samtidigt har det funnits nästan tjugo andra finska motsvarigheter på olika håll i världen.

Start i Afrika

Finnar, svenskar och engelsmän stod gemensamt bakom den visserligen ofullbordade planen att år 1792 grunda Nya Jerusalem i Sierra Leone. Två år hann däremot det finska utopisamhället verka under följande århundrade - det år 1868 grundade bolaget i Amurland vid Stillahavskusten. Tre samhällen grundade av utopisocialisten Matti Kurikka hör till en tredje kategori. Hit räknas det kortvariga tältlägret Chillagoa som år 1900 uppfördes i delstaten Queensland i Australien. Det mest berömda utopisamhället Sointula grundades år 1901 i Brittiska Columbia i Kanada. Når det upplöstes år 1905 grundade Kurikka ännu en tredje gång ett samhälle nära Vancouver med det Kalavelainspirerade namnet Sammon Takojat (Smidarna av Sampo).

Även finsknationella inslag förekom i de utopisocialistiska samhällena. Nationalistiska grupper flydde år 1899 undan tsarens förtryck för att söka en fristad i 'Uusi Suomf' (Det nya Finland) bl.a. i Red Deer, Alberta i Kanada.

Nationella motiv var även drivkraften bakom det finska samhälle som år 1904 grundades på Kuba. Detta Itabo-samhälle byggdes delvis upp även tack vare amerikafinnar med förankring i arbetarrörelsen. Annu större roll hade arbetarrörelsen för Ponnistus - det andra finska samhälle som grundades år 1906 på Kuba. Båda dessa samhällen blev kortvariga.

Den finsknationella prägeln var starkast i Colonia Finlandesa som grundades år 1906 i Misionesdalen i Argentina av den kända kulturpersonligheten Arthur Thesleff. .

Tropikfeber

Den "tropikfeber" som bröt ut i Finland på 1920-talet resulterade i planer på att grunda fyra samhällen. Tre av dem förverkligades och alla baserades på vegetariska principer. Men Paradisopjanen från år 1925 förblev endast en dröm. Ar 1929 grundades däremot Penedo i Brasilien och ett år senare Viljavakka i Dominikanska Republiken. Samtidigt utvandrade vegetarianer även till den på 1920-talet grundade Colonia Villa Alborado i Paraguay.

De två kooperativa jordbruk som uppstod i USA - redan 1912 i Kalifornien och 1921 i Georgia - hade sitt ursprung i arbetarrörelsens kooperationsideologi. Ideologiskt var de besläktade med Ponnistus-samhället på Kuba.

Inspirerade av "Kareftafebern" som hade nått USA flyttade amerikafinnar på 1920- och 1930-talet till Sovjet och grundade där flera finska kollektiv. Ett av dem, Kylväjä grundades år 1922 i Vitryssland nära Rostov. I Fjärrkarelen låg bl.a. kolhosen Säde i Aunus, Hiilisuo nära Petroskoi och Vonganperä i Uhtua.

Det yngsta utopisamhället är den finska kibbutzen Jad Hashmona, som kristna finnar engagerade för Israel år 1971 tog initiativet till.

Även om man tillämpar en generös måttstock har de finska utopisamhällena inte bestått av fler än totalt 8.000-10.000 personer. En majoritet tillhörde den emigrationsvåg som följde på Kareliafebern. De två största utopisamhällena, Sointula och Colonia Finlandesa, står för hälften av resterande 2.500 personer. I jämförelse med den miljon finländare som har emigrerat är utvandringen till utopisamhållen obetydlig. Men det väsentliga är inte själva utflyttningen och den konkreta resan. Dessa emigranter kan snarast sägas befinna sig på en andlig resa i en rastlös sökan efter en bättre värld för att kanske inse att den jordiska vandringen endast är en etapp på vägen.

Skiftande ideal

Naturligtvis sökte även andel i dessa samhållen främst enbart ett lättare och skönare liv för sig själva och sina familjer. Men de flesta utvandrare hade högre mål. Motiven kunde vara socialism, nationalism, kristendom, teosofi, vegetarianism och sökan efter lycka.

Ifall utopisamhällen delas in i världsliga och religiösa bör de flesta finska placeras i den förra kategorin. I tolv samhällen var ideologin socialistisk eller baserad på arbetarrörelsen, i sju var den religiös och i fem finsknationell. I fem samhällen var huvudinslaget vegetariskt kombinerat med pacifism. En återgång till naturen var parollen i alla sydamerikanska utopisamhållen.

I de finska samhällena fanns ofta flera olika ideologiska bakgrundskomponenter - få var ensaksrörelser. I viss utsträckning flyttade medlemmarna även mellan olika kolonier. Personkontakter kan påträffas mellan samhällen så långt belägna från varandra som Penedo och Israel. Trots att samhällena upplöstes förlorade inte medlemmarna sin tro på att en gång finna ett samhälle där utopin kunde gå i uppfyllelse.

Nya samhällsformer

Typiskt för de klassiska utopisamhällena hade varit ett kollektivt ansvar för beslutsfattande och för ordningens upprätthållande. Man arbetade, bodde och åt tillsammans. I flera samhällen försökte man reformera religionen, det politiska systemet, familjen och utbildningen.

Men i de finska utopisamhällena utnyttjade man oftast bara en del av deras potentiella möjligheter. Sointula och Penedo nådde längst med sina utopier mot målet att skapa en ny värld. I de flesta samhällen ville man förändra arbetsfördelningen. I tio tillämpades likalönsprincipen och i lika många hade man infört kollektivt boende. Ännu vanligare var att inta måltiderna gemensamt. I vissa samhällen betalades lönen inte I pengar utan i form av sociala belöningar eller av anteckningar i motböcker om framtida tillgodohavunden.

Till sexualmoralen och barnuppfostran tog man ställning endast i några få finska utopisamhällen. De mest berömda undantagen var Sointula och Penedo. I Sointula grundades en barnträdgård och i Penedo hade man i början ambitionen att klara undervisningen utan skola.

De finska invandrarna hade lämnat en trångsynt byråkrati och en stark social kontroll bakom sig i Finland. Men det uteslöt inte att man värnade det finska arvet. En del närde t.o.m. storslagna planer på att flytta över hela det finska folket till sina nya boplatser och till sin nya samhällsform. Det finska språket förblev värdefullt för identiteten. Läraren var ofta den enda utomstående medlemmen som talade det främmande språket. Det gick ofta trögt att lära sig det nya språket. I Colonia Finlandesa kunde därför finnarnas indianska hustrur - bisarrt nog - tala en östfinsk dialekt från Kides.

Till en början upprätthölls livliga kontakter med Finland och invandrarna fick brev och tidningar hemifrån. Men under årens lopp tunnades kontakterna ut och det kunde därför handa att man "återupptäckte" sydamerikanska kolonier.

Utopiernas lärdomar

Meningsskiljaktigheter och konflikter förekom i nästan alla samhällen. Oftast gällde det ekonomiska problem som i Penedo där man, liksom i många andra samhällen, hade att kämpa med stora lån. Dispyterna kunde även som i Sointula gälla de ideologiska målen.

Inget utopisamhälle kom att fungera i väldigt många år. Även om de finska utopisamhällena i decennier bevarade sin finska karaktär, suddades den utopiska profilen ut på ett par år. Längst bevarades i det avseendet de kooperativa farmerna i USA och de kom att upplösas på grund av depressionen och landsflykt. Men många utvecklades snabbt till vanliga finska invandrarsamhällen efter att i början ha varit uppfyllda av utopier och ideal.

De finska utopisamhällena kan därför oftast sägas ha blivit en besvikelse. Men även i sitt misslyckande har de förverkligat något av utopisamhällets ursprungliga syfte: de har lyft fram viktiga livsvärden, visat vad som bör förändras och hur det kan ske. Man kan hävda att utopisamhällenas betydelse bör mätas med andra mått än enbart med yttre kriterier på framgång. Även i Finland är miljörörelsen en ideologisk förlängning av utopisamhällen. .
 

  

Läs också artikeln från FinnForum i Åbo "Finnish utopian settlements in North America" (pdf)

     Utopi och verklighet inom emigrationen. Max Engmans recension av boken Kohti parempaa maailmaa. Historisk Tidskrift för Finland. Helsingfors 1987:152-157.

Källor

Teuvo Peltoniemi: Finnish Utopian Settlements in North America. Pp. 279-291 in: Karni, Michael G. & Koivukangas, Olavi & Laine, Edward W. (eds.): Finns in North America. Institute of Migration C9. Turku 1988.

Teuvo Peltoniemi: Kohti parempaa maailmaa - suomalaisten ihannesiirtokunnat 1700-luvulta nykypäiviin. (Mot en bättre värld - finska utopisamhällen från 1700-talet till nytid). Otava. Helsingfors 1985. (Beställning: www.sosiomedia.fi)

Teuvo Peltoniemi: Kohti parempaa maailmaa. (Mot en bättre värld). Video program. 37 min. Sosiomedia oy/ Helsingin Tietovideo (Helsinki Educational Video) 1988. (Beställning: www.sosiomedia.fi)

Se också Sources and references list (pdf) av Peltoniemi: "Kohti parempaa maailmaa - suomalaisten ihannesiirtokunnat 1700-luvulta nykypäiviin".

 

 Länkar till kartor

 

Finska utopisamhällen och emigration från Finland.

 

Finska utopisamhällen

 
  Länkar till bilder

 

Boken Utopia av Thomas More


 

Plan av August Nordenskiöld för Nya Jerusalem i Sierra Leone


 

Utopisocialisten Matti Kurikka


 

Karl Streng i Sointula smedja i Kanada


 

Sammon Takojat (Smidarna av Sampo)


 

Förskottsbetalning av Oscar Norring i Kuba


 

Alex Kauhanen från Redwood Valley i Kalifornien


 

De första medlemmarna i den kooperativa farmen i Georgia


 

Georgia-farmens barn med en rekordstor kurbits


 

Martti Aaltonen tränar samba i Penedoi Brasilien


 

En uppmaning till kamp på väg till Karelien


 

Den andra julen i Dominikanska Republiken


  Excentrisk forskare Arthur Thesleff i Colonia Finlandesa.